Förlossningsberättelse

05.30 vaknade jag av att någonting rann ur mig. Trodde jag hade kissat på mig. Men med bara 2 dagar till beräknad förlossning förstod jag att det var på G. Jag kände ett lyckorus i hela kroppen. Skyndade mig in till Jens som låg och sov och puttade på honom. "Jag tror att vattnet har gått" sa jag med ett stort leende på läpparna. "Va, nej du ljuger" fick jag till svar. "NEJ älskling, det är sant, snart ska vi ha bebis"

Ringde in till förlossningen (alldeles skakis) och berättade att jag trodde att vattnet hade gått. Hon frågade om jag hade fått några värkar än, det hade jag inte. Hon sa också att om värkarna inte satt igång inom 3 dagar så skulle jag bli igångsatt. Fick iaf en tid för kontroll kl.8. Dom ville kolla så att det verkligen var vattnet som gått. Jag kunde Inte somna om och i väntan på att klockan skulle bli 8. Vi la oss och kikade på en film. När filmen var slut gick jag och gjorde frukost. Gjorde iordning gröt för att bli riktigt mätt i magen. Hade en aning om det skulle bli en lång dag. 

Kl. 8
var vi uppe på förlossningen. Jag fick lägga mig i ett undersökningsrum för att kolla kurvan, CTG. 30 minuter skulle jag ligga och kolla kurvan.


Kollar CTG-kurvan

På denna apparat fick man se bebisens hjärtslag och mina sammandragningar. Nästan precis när vi var klar kom det en liten värk smygande. Fick då ligga 30 minuter till för att kolla om det kom någon till, det gjorde det inte. Efter att jag var färdigkollad skulle jag göra en gynundersökning för att kolla så att det var vattnet som gått, det var det. Fick då göra ett ultraljud för att se hur mycket fostervatten som fanns kvar. Allt såg ok ut och jag fick en ny tid för kontroll kl.20 på kvällen. -suck- tänkte jag. Ingen bebis idag...

Efter sjukhusbesöket, runt 10-tiden var vi hungriga så vi stannade till och handlade Max i driven och åkte ut till mormor och morfar för att hälsa på. 10.50 kom det en värk. Mormor gick och värmde vetepåsen och la den på min mage. Skönt! Vi tackade för oss och åkte vidare till mamma och pappa. Vi skulle gå ut och kissa med Tova, deras hund. Jag fick då en till värk. Klockan var då 11.50. Jag började må lite dåligt så vi åkte hem.

Jag tog en varm dusch. Började få värkar tätare och tätare. Efter badet satte jag mig vid datorn och gick in på en sida där man kan klocka värkarna. Klockan kan då ha varit närmare 13. Värkarna kom nu var 4e minut och höll i sig i 40-60sek. Ringde in till förlossningen igen och berättade att värkarna startat. "Kom in om du vill, om du tycker att det känns bättre att vara här" sa dom. "JA" sa jag och packade ihop mina saker och åkte direkt.

Vid 14-tiden var jag uppe på förlossningen igen och kollade CTG-kurvan. Värkarna var nu regelbundna och blev bara värre och värre. Var bara öppen 2cm...

Kl.15 Flyttade de in mig till ett förlossningsrum. Fick världens snyggaste kläder att ta på mig..

Jag hade verkligen SKIT-ont nu, låg och skakade av smärta. Vi diskuterade bedövning och jag bestämde mig för att ta ryggbedövning. 16.10 kommer narkosläkaren och lägger ryggbedövning (Inte det skönaste direkt). Efter bara några minuter börjar bedövningen att hjälpa. Det kändes som att jag var i himmelriket. Allt ont försvann. Barnmorskan kommer in med lite mat. Äter och försöker vila lite.

Vid 18-tiden var jag öppen 5cm. -suck- bebis, kom nu! Kände min lite stressad över att föda just idag. Det var nämligen så att Lillebror fyllde 20år. Vore jättemysigt att bebisen skulle komma samma dag. Jag frågade barnmorskan om hon trodde att det kunde bli idag, "Ja", sa hon. "Prova att gå upp och gå lite". Jag gick en sväng med hjälp av "gåvagnen" eller hur jag nu ska föklara det. 

18.50
börjar jag känna "trycket" nedåt. Är uppe och står och gungar en stund men lägger mig sedan ner för att vila lite. Någongång strax efter kl.19 kommer barnmorskan in och kollar hur öppen jag är, 10cm! Jippi, äntligen, snart är bebisen här!

Kl.19.40
kommer det starka krystvärkar som jag nästan inte kan hålla emot. Fick prova att andas lustgas. Använde bara lite för att inte bli illamående.

Från 19.42-19.49 är det ganska svart. Kommer ihåg att jag höll i Jens hand och sängen, HÅRT! De stängde av lustgasen så att det bara kom rent syre. Det gjorde ONT, jag hade panik, ville att det skulle vara över nu..

19.49
försvann all smärta! Du var här, våran lilla söta efterlängtade bebis var äntligen här! Jag fick upp dig på min mage. Du låg där medans jag blev sydd. Själva stygnen kändes inte. Det var mest bedövningssprayen som sved. Det sved och tog evigheter innan det blev klart, tyckte jag.. När det var klart lämnade dom oss ensamma med våran lilla flicka för att få smälta allt. Vi ringde runt till allihopa och berättade att lilla Nova nu var här.

Allt var så overkligt! Vi var så lyckliga! Allt hade gått bra!

4e maj 19.49 såg du dagens ljus. Våran Underbara Nova Evelina, 3392g och 49cm.  

.

RSS 2.0